En man dömdes av tingsrätten för bl a grov kvinnofridskränkning, grov misshandel och misshandel av sin sambo. I domen angavs kvinnans sekretesskyddade adress, varför kvinnan var tvungen att flytta.

Kvinna begärde skadestånd av tingsrätten. Hon begärde 10 000 kr avseende flyttkostnader och 20 000 kr för ideell skada. Tingsrätten fann att hon hade rätt till detta skadestånd och även JK (Justitiekanslern) delade den inställningen. JK motiverade sin ståndpunkt med att tingsrätten inte hade gjort en sekretessprövning och även för att tingsrätten brutit mot tystnadsplikten.

Två sambor separerade och kvinnan flyttade ut ur den gemensamt ägda bostadsrätten. Mannen stämde kvinnan och yrkade att hon skulle betala sin del av boendekostnaderna (ränta på lån som parterna var gemensamt betalningsansvariga för, samt månadsavgiften för bostadsrätten).

Kvinnan invände att hon i sin tur hade rätt att kräva nyttjanderättsersättning av mannen eftersom han ensam bodde kvar i den gemensamt ägda bostadsrätten. Hon hävdade också att han skulle göra en obehörig vinst om hon skulle betala för hans boendekostnader.

Tingsrätten fann att kvinnan inte hade rätt att få nyttjanderättsersättning eftersom hon inte varit ”rättsligt exkluderad” från att använda bostaden, dvs det fanns inte något beslut om kvarsittanderätt från en domstol. Eventuellt hade ett avtal mellan parterna medfört att kvinnan skulle ha haft rätt till nyttjanderättsersättning men den frågan har aldrig avgjorts i domstol och det är därför oklart vad som gäller. Då det inte fanns något sådant avtal mellan parterna kunde tingsrätten inte pröva den frågan. Vad gäller den obehöriga vinsten anförde tingsrätten att mannen hade rätt att nyttja bostadsrätten och att det därför inte var fråga om någon obehörig vinst.

Hovrätten kompletterade tingsrättens domskäl och anförde att om mannen hade tvingat kvinnan att lämna bostadsrätten hade han kunnat bli skyldig att utge nyttjanderättsersättning. Det fanns dock inget i det nu aktuella fallet som visade att kvinnan inte frivilligt hade flyttat från bostaden eller att mannen hade förhindrat henne att bo kvar. Hovrätten fastställde tingsrättens dom och Högsta domstolen meddelade inte prövningstillstånd.

 

En man visade stor förslagenhet och byggde under en längre tid upp förtroende hos fem flickor som han senare förgrep sig på. Mannen dokumenterade själv övergreppen i dagboksanteckningar och Excel-ark och skrev dessutom en del om övergreppen på Flashback. Mannen dömdes för ett fall av våldtäkt av normalgraden och två fall av grov våldtäkt mot barn. I de två grova fallen hade mannen använt visst våld och barnen var mycket unga. Han dömdes också för sexuellt ofredande av barn, då han bl a förmått de andra barnen att titta på under våldtäkterna. Han dömdes också för grovt utnyttjande av barn för sexuell posering och barnpornografibrott. Övergreppen pågick under flera år. Mannen dömdes till sju års fängelse och flickorna tillerkändes sammanlagt 820 000 kr i skadestånd.

Wonsa arbetar för att stärka och hjälpa människor som utsatts för sexuella övergrepp genom psykologiska behandlingar, forskning och kunskapsspridning. Den första kliniken där utsatta kan få professionell hjälp har öppnat i Gamla Stan i Stockholm.

Jag har fått den stora äran att bli Wonsas juridiska rådgivare.

Gå in på hemsidan och läs mera: www.wonsa.se

.

En kvinna och en man gifte sig i Iran 2006 och kom överens om att brudgåvan bl a skulle uppgå till 700 guldmynt. Efter bröllopet flyttade mannen till kvinnan som redan bodde i Sverige. 2008 skilde de sig och kvinnan yrkade att mannen skulle betala värdet av de 700 guldmynten i svenska kronor till henne. Efter en lång juridisk utläggning konstaterade hovrätten att enligt lagen om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden kan makarna avtala om vilket lands lag som ska vara tillämplig. Hovrätten fann vidare att i äktenskapskontraktet fanns en rad olika villkor och administrativa tillvägagångssätt som hänvisade till iransk lag. Äktenskapet hade vidare ingåtts i Iran enligt iranska lagar och traditioner. Med ledning av dessa omständigheter fann hovrätten att äktenskapskontraktet måste anses innefatta ett avtal om att iransk lag ska tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden.

Hovrätten dömde en man för våldtäkt mot sin 4-åriga dotter samt för sexuellt ofredande mot en annan målsägande. Samtidigt dömdes han också för ett sexuellt övergrepp mot sin nu vuxna dotter för det brott som han hade utsatt henne för när hon var i 4-årsåldern. Det brottet och andra liknande brott polisanmäldes i början på 1990-talet med förundersökningarna lades då ner. I samband med polisanmälan mot den nu 4-åriga dottern tog emellertid åklagaren upp även de gamla polisanmälningarna som gällde den äldre dottern. Åklagaren lyckades dock bara styrka ett av dessa brott.

Pappan dömdes till fyra års fängelse och de båda döttrarna tillerkändes ett skadestånd om 125 000 kr vardera.

En man och en kvinna separerade i januari 2011 och dom på äktenskapsskillnad meddelades i maj 2011. Domen gav också kvinnan kvarsittanderätt till den gemensamma bostaden till dess bodelning skett. Bodelningen vann laga kraft i februari 2012 och mannen tillskiftades bostaden i bodelningen. Kvinnan bodde dock kvar i bostaden till september 2012.

Mannen yrkade att kvinnan skulle utge ersättning till honom för den tid hon hade bott i bostaden. Enligt hovrätten ska utgångspunkten vara att vardera part ska stå för sina egna kostnader och hovrätten beslutade att kvinnan skulle betala ersättning till mannen från tiden från och med separationen, dvs januari 2011 då makarna separerade. Hovrätten beräknade ersättningen utifrån de faktiska kostnaderna som mannen hade haft för bostaden, dvs el-och räntekostnader.

 

Många barn lever med skyddade personuppgifter. Ofta har barnet tvingats fly från sitt hem tillsammans med sin mamma därför att mamman och/eller barnet har hotats av pappan. Ofta sker flykten snabbt och ibland under kaotiska förhållanden. Många gånger glöms barnets behov bort p g a den mycket stressade situationen som mamman och barnet befinner sig i.

Brottsoffermyndigheten har nu tagit fram två broschyrer. Den ena riktar sig till föräldrar och ger råd om hur man som förälder kan underlätta för barnet att leva med skyddade personuppgifter. Den andra riktar sig direkt mot barnet/ungdomen och innehåller information om hur det är att leva med skyddade personuppgifter. Det är viktigt att alla föräldrar och barn som lever med skyddade personuppgifter får ta del av dessa broschyrer.

Broschyrerna går att ladda ner på http://www.brottsoffermyndigheten.se/Filer/Broschyrer.

Målgruppsanpassad information om att vara ung och leva med skyddade personuppgifter finns också på http://www.jagvillveta.se

En man dömdes för våldtäkt mot barn i tingsrätten. Flickan hade inte fyllt 15 år men mannen hävdade att han trodde att hon var äldre eftersom hon såg äldre ut.

I Sverige kallas vanligtvis inte barn under 15 år under till förhör under rättegången. Av den anledningen spelar man in polisförhöret med barnet och sedan visar man den filmen i rättegången.

Hovrätten friade, till skillnad mot tingsrätten, mannen från våldtäkt mot barn, därför att hovrätten fann att det var ”svårt att få en uppfattning av flickans kroppsutveckling” på filmen från polisförhöret och det fanns heller inte någon annan utredning i målet som styrkte att flickan inte såg äldre ut än 15 år

Den som döms för brott ska betala en avgift till Brottsofferfonden. Den 1 februari höjdes avgiften från 500 kr till 800 kr.

Dessutom höjdes avgiften för den som avtjänar sitt straff med elektronisk fotboja från 50 kr per dag till 80 kr per dag, dock högst 900 kr för hela perioden.

 

« Äldre inlägg § Nyare inlägg »