JO-avgöranden

Under en häktningsförhandling beslutade en domare att tre åhörare som bar niqab inte skulle få närvara inne i rättssalen. Han hänvisade till 5 kap 9 § rättegångsbalken och anförde att då bara ögonen syntes på dessa tre kvinnor var det omöjligt att se till att vissa regler följdes såsom t ex att kvinnorna var över 15 år samt att det skulle vara svårt att identifiera dem vid störande uppträdande.

JO höll med om att det skulle kunna uppstå sådana situationer då en domare skulle bli tvungen att ingripa bland annat pga störande beteende från åhörare men att i den nu aktuella häktningsförhandlingen hade domare agerat fel när han utan anledning inte tillät de tre kvinnorna att få vara kvar i rättssalen.

En 12-årig pojke, som bodde hos sin mamma, träffade sin skolkurator vid sex tillfällen och berättade för henne om missförhållanden i hemmet. Skolkuratorn kontaktade pappan, som inte hade del i vårdnaden om pojken, och informerade honom om missförhållandena. Senare skrev kuratorn också ett intyg om pojkens situation och intyget användes av pappan i den efterföljande vårdnadstvisten.

JO riktade kritik mot skolkuratorn dels därför att hon inte borde ha kontaktat pappan eftersom hon hade tystnadsplikt, dels för att hon inte hade informerat mamman om samtalen. Enligt JO borde kuratorn ha informerat mamman efter varje tillfälle som hon hade pratat med pojken.

JO anförde0 att skolkuratorn borde ha gjort en orosanmälan till socialtjänsten istället för att ta kontakt med pappan. JO kritiserade henne också för att hon inte varit objektiv i sitt intyg och för att hon inte hade skickat en kopia till mamman.

JO påpekade också att skolor ska förhålla sig neutrala vid vårdnadstvister och att de istället ska komma till tals genom socialtjänstens utredningar.