Barnbidrag och underhållstöd

Enligt den nuvarande socialtjänstlagen ska kommunen, genom den kommunala socialtjänsten eller familjerättens regi, erbjuda föräldrar s k samarbetssamtal, dvs samtal under sakkunnig ledning i syfte att nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge. Enligt den nya ändringen av lagen ska föräldrar kunna få hjälp att nå enighet även i frågor som gäller barnets försörjning.

Lagändringen träder i kraft den 1 juli 2014.

Målet för samarbetssamtal avseende barnets försörjning är att föräldrarna ska nå en samförståndslösning. Föräldrarna ska kunna få övergripande information och kunskap gällande barnets försörjning, frågor kring barnets kostnader, föräldrarnas gemensamma försörjningsansvar samt tillgång till olika familjeekonomiska stöd och annan kommunal rådgivning.

Avtal om underhållsbidrag

Socialtjänsten ska dock inte ha skyldighet att bistå föräldrarna med att upprätta avtal om underhållsbidrag. Det är således inte meningen att socialtjänsten ska vidta omfattande utredningar avseende föräldrarnas ekonomiska situation och övriga omständigheter som kan ha betydelse för att fastställa ett underhållsbidrag. Meningen är att socialtjänsten ska försöka ena föräldrarna om ett skäligt underhållsbidrag som båda föräldrarna kan godta. Det kommer förmodligen att fungera på samma sätt som i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge dvs en del föräldrar kan komma överens med stöd och hjälp av socialtjänsten och en del kan inte komma överens och de sistnämnda måste då gå vidare till domstol.

Om föräldrarna når en överenskommelse avseende underhållsbidrag kan socialtjänsten hjälpa till att upprätta ett avtal mellan föräldrarna. Ett sådant avtal måste vara undertecknat av båda föräldrarna och bevittnat av två personer för att kunna verkställas, dvs för att man ska kunna få hjälp av Kronofogdemyndigheten att driva in underhållsbidraget om den underhållsskyldige inte fullföljer sina åtaganden.

Föräldrar som når enighet i frågor som rör vårdnad, boende och umgänge kan få hjälp av socialtjänsten att skriva avtal. Sådana avtal ska, för att uppnå samma status som en dom, godkännas av socialnämnden. Avtalet om underhållsbidrag ska kunna biläggas ett sådant avtal om vårdnad, boende och umgänge. Ett avtal om underhållsbidrag ska således inte kunna godkännas av socialnämnden eftersom avtalet redan är juridiskt giltigt i och med att avtalet är undertecknat av föräldrarna och bevittnat av två personer.

Om samarbetssamtalen resulterar i att föräldrarna kommer överens om barnets försörjning bör de erbjudas en tid för ett uppföljningssamtal för att se om överenskommelsen fungerar eller om något behöver ändras.

Om föräldrarna inte kommer överens om barnets försörjning på samarbetssamtalen finns det två andra möjligheter att få pengar till barnets försörjning: att vända sig till domstol för att få ett underhållsbidrag fastställt eller att vända sig till försäkringskassan för att erhålla underhållsstöd.

Underhållsbidrag

När ett barn bor stadigvarande hos en förälder är den andra föräldern underhållsskyldig gentemot barnet. Hur stort underhållsbidraget ska vara beror på båda föräldrarnas ekonomiska förhållanden och barnets behov. Det finns schabloner och matematiska formler för hur underhållsbidraget ska räknas ut.

Om föräldrarna inte kan komma överens om hur stort underhållsbidraget ska vara kan den förälder som barnet bor hos vända sig till domstol. Såsom alla tvister i domstolen kan processen ta lång tid och bli mycket kostsamt. Bara i undantagsfall kan rättshjälp beviljas i denna typ av ärenden och de flesta försäkringsbolag beviljar inte heller rättsskydd för underhållstvister. Den part som förlorar tvisten måste betala den andras rättegångskostnader. Om föräldrarna ingår förlikning måste vardera parten vanligtvis betala sin egen rättegångskostnad. Även om den föräldern som barnet bor hos vet att den underhållsskyldige tjänar mycket pengar kan det ibland vara väldigt svårt att bevisa det. Den underhållsskyldige kan många gånger ”trolla bort” stora inkomster genom bonusar, pensionsförsäkringar, svartarbete eller genom att byta arbete.

Underhållsstöd

Om den föräldern som barnet bor hos inte vill/kan vända sig till domstol för att få ett underhållsbidrag fastställt kan hen vända sig till försäkringskassan och begära underhållsstöd. Underhållsstödet uppgår till 1 273 kr per barn och månad oavsett föräldrarnas ekonomiska omständigheter och barnets behov. Försäkringskassan kräver sedan ut hela eller viss procentsats av beloppet av den bidragsskyldige, beroende på dennes ekonomiska omständigheter.

Enligt utredningen för den nu aktuella lagändringen skulle ungefär 41 % (motsvarande ca 50 000 barn) som idag får 1 273 kr i underhållsstöd från försäkringskassan få mer pengar om ett underhållsbidrag fastställdes på ett korrekt sätt av en domstol.

Lagstiftningen som rör barns försörjning är, som framkommer ovan, mycket orättvis. Många barn lever på fattigdomsgränsen fastän den föräldern som de inte lever med skulle kunna betala betydligt mycket mer än 1 273 kr per månad. Det hade varit önskvärt att lagstiftaren såg över hela lagstiftningen som rör barns försörjning för att få ett rättvist system där alla barn skulle få det som de har rätt till.

 

Med hänsyn till jämställdhetsperspektivet och föräldrarnas förutsättningar för att samarbeta och ta gemensamt ekonomiskt ansvar för barnen ändras reglerna för barnbidrag och flerbarnstillägg.

Från den 1 mars 2014 ser reglerna ut så här:

När föräldrar har gemensam vårdnad om barnen ska pengarna betalas ut automatiskt med hälften var till föräldrarna utan att föräldrarna behöver anmäla det till försäkringskassan. Om föräldrarna är överens om att pengarna ska betalas ut bara till den ena föräldern så kan de göra en gemensam anmälan om detta till försäkringskassan som därefter bara betalar ut den angivna föräldern.

Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnen och barnen bor varaktigt hos den ena föräldern betalas barnbidraget till boendeföräldern om hen har gjort en anmälan om det.

Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnen och de bor växelvis hos föräldrarna kommer pengarna att betalas ut med hälften var till föräldrarna om någon av dem gör en anmälan till försäkringskassan.

Om föräldrarna inte är överens om att barnen bor växelvis hos dem ska försäkringskassan betala ut pengarna till den som gör det sannolikt att barnen bor växelvis. Det är således försäkringskassan som ska avgöra om barnen bor växelvis på den bevisning som respektive förälder skickar in.

Föräldrar som har två eller flera barn har rätt till flerbarnstillägg. I de flesta fall behöver föräldrarna inte göra någon särskild anmälan för att få flerbarnstillägg utbetalat med hälften var. I vissa fall måste dock anmälan göras till försäkringskassan för att flerbarnstillägget ska betalas ut till båda föräldrarna t ex då två personer som bor tillsammans och som får barnbidrag för egna, inte gemensamma barn.

Underhållsstöd och barnbidrag är så kallade ”bosättningsbaserade förmåner” och det innebär att om man som EES-medborgare (europeiska ekonomiska samarbetsområdet) och vistas utanför ESS-området för en tidsperiod som överstiger sex månader kan underhållsbidrag och barnbidrag inte längre betalas ut eftersom personen inte längre vistas i EES-området. Vistas man utanför EES-området mer än sex månader förlorar man således rätten till förmånerna.

En mamma åkte till USA med sina barn med avsikt att stanna där i nästan ett år. Av olika anledningar kom hon och barnen hem redan efter sju månader. Kammarrätten beslutade att mamman inte hade rätt till underhållsstödet och barnbidraget mer än under sex månader. Mamman blev skyldig att återbetala det belopp som hon hade fått från den sjunde månaden.