Mord

Under sommaren/hösten 2014 mördades två olika kvinnor. Vid båda fallen var deras barn närvarande vid morden.

I det ena fallet knivmördade en man sin sambo. Han påstod själv att han hade blivit arg och tappat kontrollen därför att kvinnan påstod att han inte var far till hennes nyfödda barn, och att han därför tog ett struptag på henne för att ”få tyst på henne”. När det kom blod ur hennes näsa och mun förstod han att hon skulle dö och därför, för att lindra hennes lidande, skar han halsen av henne. Han skar också av henne en del av näsan och öronen. Tingsrätten fann att mannen hade gjort sig skyldig till mord och att händelseförloppet måste ha varit relativt utdraget och måste ha föranlett stark dödsångest. Kvinnan var helt försvarslös och helt utelämnad till mannens ”upprepade vansinnesattacker”. Tingsrätten fann att gärningen framstod som en ren avrättning. Det faktum att det nyfödda barnet befann sig i rummet var också försvårande.

Mannen dömdes för mord till livstids fängelse och utvisning ur Sverige, utan tidsbegränsning. Barnet och kvinnans pappa tillerkändes ett skadestånd på 50 000 kr resp 75 000 kr.
I det andra fallet knivskar en man sin före detta flickvän så svårt att hon senare avled på sjukhus. Mannen påstod att kvinnan höll på att begå självmord och att han försökte hindra henne, men misslyckades. Kvinnans åtta-årige son var vittne till mordet och tack vare hans utsaga liksom utsagan från tre vittnen som bodde grannar med kvinnan, och ett rättsintyg, stod det klart att mannen uppsåtligen hade dödat kvinnan. Eftersom mordet begicks av en man som kvinnan tidigare haft en relation med, i kvinnans hem, framför ögonen på pojken och då våldet måste ha varit kraftigt och förloppet utdraget dömdes mannen till livstids fängelse. Mannen förpliktigades också att utge ett skadestånd till kvinnans båda barn med 125 000 kr vardera.

Under sommaren 2014 ändrades straffskalan på mord till fängelse på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller om omständigheterna är försvårande, på livstid.

Det är, trots allt, glädjande att se att domstolarna i de ovan refererade fallen, fann att omständigheterna var försvårande och att männen dömdes till det strängaste straffet som de möjligtvis kunde få.

För nästan fyra och ett halvt år sedan mördades en kvinna när hon öppnade sin dörr med sitt yngsta barn i famnen (knappt ett år). Hon sköts med tre skott och slogs sedan ihjäl med pistolen. Kvinnans tre äldre barn var hemma vid mordet. En man dömdes i tingsrätten för mordet men blev friad i hovrätten.
I en ny brottmålsrättegång har det nu framkommit att pappan till barnet som kvinnan höll i famnen hade försökt förmå den mannen som inte dömdes för mordet, att döda kvinnan, men att den mannen inte själv utförde mordet utan fick någon annan person att mörda kvinnan. Pappan till barnet hade beställt mordet i samband med en vårdnadstvist och därefter lämnat landet. Han häktades i sin frånvaro men kunde senare gripas.
Tingsrätten dömde pappan till 18 års fängelse och utvisning på livstid. Anledningen till att mannen inte dömdes till livstids fängelse var att han inte hade känt till de försvårande omständigheterna vid mordet såsom att kvinnan bar ett barn (hans barn) i famnen och att de andra tre barnen var hemma vid tillfället. Pappan förelades också att betala sammanlagt 300 000 kr i skadestånd.

En man dödade sin fd hustru genom att tilldela henne ett flertal knivhugg. Domstolen fann att mannen våldsamt och okontrollerat hade huggit kvinnan medan hon försökte komma undan. Försvårande omständigheter bedömdes vara att mordet skedde i kvinnans hem och att deras treåriga dotter var hemma under angreppet och brottet ansågs därför ha ett synnerligen högt straffvärde.

Mannen dömdes till livstids fängelse och efter avtjänat fängelsestraff ska han utvisas ur landet med livslångt återreseförbud. Han ska också betala 100 000 kr i skadestånd till den efterlevande dottern.

 

En man knivhögg sin hustru till döds och dömdes mot sitt nekande till 15 års fängelse. Mannen skyllde på att några lånehajar som han var skyldig pengar men det trodde inte domstolen på. Straffet för mord är 10 år till 18 år eller livstid. Kvinnans efterlevande tilldömdes 840 000 kr. Är detta ännu ett mord som hade kunnat förhindrats om socialtjänsten reagerat på uppgifter som delgetts dem?

 

Två män har nyligen dömts till 16 års fängelse för mord. Straffet för mord är fängelse viss tid från 10 år till 18 år, eller livstid.

Den ene hade huggit sin f d flickvän med 25 knivhugg. Han var upprörd för att hon hade gjort slut med honom. Kvinnans föräldrar, som kom från Kina, tillerkändes ett skadestånd om 580 000 kr då kvinnan var deras enda barn och de var beroende av hennes inkomst. Det är ett mycket högt skadestånd. Närmast anhöriga brukar tillerkännas endast ett schablonbelopp om 50 000 kr.

Den andre mannen, som själv ansåg att han skulle dömas endast för misshandel för gärningen, hade skickat flera hotfulla sms, tagit med sig en kniv hemifrån och därefter knivhuggit sin fd flickväns pojkvän med nio knivhugg.  Domstolen fann dock att han måste ha haft uppsåt att döda och någon annan brottsrubricering kunde således inte komma ifråga.

 

Se nedan inlägget om ”anhörig dödar anhörig”

 

Pela, som vi alla minns, mördades 1999 av sina nära släktingar. Hennes farbror, som deltog i mordet, blev dömd till livstids fängelse. Hans ansökan om att få sitt fängelsestraff tidsbestämt avslogs nyligen av tingsrätten därför att ”han ännu inte har bearbetat sitt tankesätt när det gäller hedersrelaterat våld”. Det hedrar verkligen det svenska rättsväsendet att de har ett sådant tankesätt!