Advokatbyrå Barbro Sjöqvist & Rebecca Lagh AB | 58-årig man döms för en 24 år gammal grov våldtäkt mot en 8-årig flicka
1509
post-template-default,single,single-post,postid-1509,single-format-standard,ajax_fade,page_not_loaded,,footer_responsive_adv,hide_top_bar_on_mobile_header,qode-theme-ver-17.2,qode-theme-bridge,wpb-js-composer js-comp-ver-6.0.3,vc_responsive
 

58-årig man döms för en 24 år gammal grov våldtäkt mot en 8-årig flicka

58-årig man döms för en 24 år gammal grov våldtäkt mot en 8-årig flicka

Den 21 maj dömdes en 58-årig man för en grov våldtäkt som skedde för 24 år sedan mot en då 8-årig flicka. Flickan, som numera är en vuxen kvinna berättade, att hon kom cyklande hem från skolan när den främmande mannen tog tag i henne och tog med henne in i skogen, misshandlade henne och våldtog henne. Därefter lämnade han henne på platsen.

Flickan fick svåra skador till följd av våldtäkten, bl.a. fraktur i skallben, blåmärken och sår på kroppen och flera sår och sprickor i slida. Förutom de fysiska skadorna hon åsamkades av brottet fick hon även akut dödsångest och var intagen på sjukhus i fem dagar varvid hon behandlades med narkos. Hon led därefter av mångårigt psykiskt lidande.

Tingsrätten ansåg att gärningen var att bedöma som grov våldtäkt med hänsyn till att gärningen riktades mot ett försvarslöst barn, att målsäganden tillfogades allvarliga skador och att gärningsmannen visade särskild råhet.

Målsäganden har med hänsyn till hennes ålder vid tillfället och på grund av att lång tid har förflutit från brottet inte kunnat peka ut den tilltalade. I samband med brottet gjordes dock en undersökning där sperma från en man påfanns.

Det som gjorde det möjligt att domstolen, 24 år efter brottet, kunde ställa det utom rimligt tvivel att det var den tilltalade som var gärningsmannen berodde på att det den 1 januari 2019 trädde ikraft en ny lag som tillåter nya typer av DNA-registersökningar. Numera är det möjligt att göra så kallade ”familjesökningar” där det för en sökträff inte krävs full överensstämmelse vilket det annars görs i en ”vanlig” registersökning. I en familjesökning är sökfunktionen programmerad på ett annat sätt att man kan hitta även barn, föräldrar eller syskon till DNA-provet.

Under förundersökningen gjordes en sådan familjesökning där de fick fram en lista på 20 personer som skulle kunna ha den DNA-profil som fanns i spermaprovet. Åklagaren beslutade att dessa 20-personer skulle topsas. I detta skede av utredningen var det särskilt en man som visade sig mycket motvillig till att delta i utredningen trots att polisen gett information om att ett negativt provsvar skulle utesluta honom från utredningen. Efter samtalet från polisen hämtade mannen barnen från skolan, meddelade lärarna att de inte kommer återvänta och åkte med barnen till deras mamma för att sedan själv flytta in hos en vän. Under denna period eftersökte polisen honom i bostaden flera gånger samt gjorde en husrannsakan. Mannen uppgav att han avvek för att skydda barnen. Tingsrätten konstaterade att hans beteende inte var normalt och att det måste ifrågasättas vem han skyddade.

När polisen slutligen topsade mannen talade provresultatet extremt starkt för att DNA:t kom från den tilltalade mannen. Mannen uppgav i sin tur att han inte mindes mycket från tiden för när brottet begicks på grund av en fallolycka. Tingsrätten bedömde dock att hans påstådda minnesförlust inte var trovärdig och att det inte kan förklaras med stöd av sjukhusjournaler.

Sammanfattningsvis bedömde tingsrätten att hans agerande och reaktion när han blev kontaktad av polisen för att lämna DNA-prov för att kunna uteslutas från utredningen var så anmärkningsvärd att det talade för at att han hade något att dölja. Inte heller ansåg tingsrätten att det fanns skäl att ifrågasätta resultatet från DNA-analysen. Domstolen fann det därmed ställt bortom rimligt tvivel att det var den tilltalade mannen som var gärningsmannen och att han skulle dömas för grov våldtäkt för gärningen.

Vidare konstaterade tingsrätten att brottet var ett hänsynslöst och rått övergrepp på ett försvarslöst barn. Hon åsamkades allvarliga skador och fick till följd av våldtäkten dödsångest. Brottet ödelade hela målsägandens liv och slog sönder hennes grundtrygghet. Tingsrätten tog hänsyn till dessa omständigheter vid påföljdsfrågan och bedömde att straffvärdet var 8 år. Med hänsyn till att lång tid har förflutit från bedömde domstolen slutligen att mannen endast skulle dömas till fängelse i 6 år.

Den nya DNA-lagstiftningen och förlängda preskriptionstider gjorde det möjligt att denna kvinna, som vid tiden för brottet var ett mycket litet barn, kunde få någon form av upprättelse.